USA:s centralbank Federal Reserve fann på onsdagen styrräntan oförändrad på 3,5-3,75 %. Baserat på centralbankens estimat är ekonomin fortfarande inte i större fara, även om stigande oljepriser kan öka inflationen på kort sikt.
Centralbankerna befinner sig nu vid penningpolitikens gränser: hur ska man reagera när en ren utbudschock uppstår i ekonomin och ökar inflationstrycket? Det rätta svaret är förmodligen: inte alls.
Hormuzsundet, genom vilket 20 % av världens råolja har passerat, är nu till stor del stängt. Det är samtidigt Irans ekonomiska trumfkort, vilket kan stärka yuanens ställning i världshandeln.
Välkommen med i Inderes community!
Skapa ett gratis användarkonto och försäkra dig om att inte missa några börsnyheter av intresse för precis dig!
Inderes användarkonto
Ger dig möjlighet att följa bolag och beställa notifikationer
Tillgång till analytikerkommentarer och rekommendationer
Tillgång till vårt aktiescreeningsverktyg och andra populära verktyg
Förra veckan var volatil på aktiemarknaderna: Helsingfors steg, men Europa och USA i stort upplevde nedgång. Kriget i Iran och de därmed sammanhängande spänningarna, som bland annat har manifesterats i fluktuationer i oljepriset, har inte avtagit, och därför har det funnits få säkra tillflyktsorter.
USA:s inflationssiffror var i linje med förväntningarna i februari. Nyhetsvärdet för dessa minskade tydligt under de senaste dagarna, och marknadens fokus ligger främst på inflationsuppgången i mars.
Oljepriset följs nu intensivt med avseende på inflationseffekterna. Med hänsyn till händelserna hittills står vi fortfarande inför en relativt mild stagflationschock. I den här artikeln tittar vi närmare på de numeriska effekterna av inflationschocken.
Som stockholmare ser jag dem överallt: Bland bilarna, på trottoarer och ganska ofta mitt i vägen. Elsparkcyklar hör numera vardagen till. Men kan man ta del av utvecklingen på andra sätt?
På marknaden är det vilt, men i realekonomin kokar det inte ännu. Utöver geopolitiska spänningar har AI utropats till nästa revolution inom bland annat produktivitet, men den har ännu inte revolutionerat arbetsmarknaden eller produktiviteten på makronivå.
Förra veckan var en tydlig nedgångsvecka på både den amerikanska och europeiska aktiemarknaden. Geopolitiska risker uppenbarade sig för investerare, och oljepriset har stigit kraftigt. På måndagsmorgonen hade priset på Brent-råolja stigit med 25 % till 115,5 dollar/fat, efter att redan ha ökat med 35 % förra veckan.
Som barn lärde jag mig läsa med hjälp av Kalle Ankas och Farbror Joakims äventyr. Särskilt minnesvärda var Farbror Joakims berättelser från Klondikes guldrusch, då han också hittade sin turkrona. Nu har guldrushen återvänt, men i en något annorlunda form.
I takt med att krisen i Iran eskalerar har olja och naturgas stigit kraftigt, och marknaden prisar redan in effekterna av utbudschocken på inflationen och aktierna.
Inflationen i euroområdet ökade mer än väntat i februari. Mars väntas uppvisa ännu högre siffror efter att Mellanösternkonflikten har drivit upp oljepriset. ECB kan inte göra annat än att vänta.
Centralbankirer på Fed har noterat att AI leder till dramatiska förändringar i ekonomin, men de har nu svårt att förstå hastigheten och omfattningen av de kommande förändringarna. Det finns nu en stor spridning i ränteestimaten, delvis på grund av oenighet om AI:s potentiella effekter på arbetsmarknaden och priserna.
Oljepriset steg på måndagen och aktierna sjönk på grund av konflikten i Mellanöstern. Allas blickar är nu riktade mot Hormuzsundet, genom vilket ungefär en femtedel av världens oljetransporter passerar.
Den amerikanska handelspolitiken tog återigen en ny vändning. Från och med tisdagen infördes en ytterligare tull på 10 procent på importerade produkter, med undantag för vissa avtalsundantag. Nivån motsvarar president Donald Trumps ursprungliga tillkännagivande om tullhöjningar, det vill säga att det senare hotet från helgen om 15 % tullar slutligen drogs tillbaka.
Inflationen i euroområdet sjönk i januari redan under ECB:s mål. Med tanke på siffrorna verkar det som att centralbankens inflationsestimat är för höga. Tullar kan leda till ytterligare prischocker, men nedåt.
